Vi har beget oss till Landskrona för att känna på klimatet i ”staden i vinden”. Och visst stämmer epitetet – det är lite av ett blåshål här på Skånes västra kust.
Men det blåser också andra vindar – förändringens vindar. Och de har blåst i cirka 20 år nu. Men till skillnad från den fuktiga och råa vinden som drar in från Öresund är det snarare ”vårvindar friska” som sveper över Landskrona. Och i stormens öga står en person som det ofta blåser kring – Torkild Strandberg.
Landskrona och Torkild är ett unikum i svensk politik Den liberale politikern känner inte alls av de motgångar som partiet gör på nationell nivå. Här är han väl ansedd och omtyckt av många väljare – även av de som inte röstar på Liberalerna i riksdagsval.
Landskrona är en gammal industristad som i många avseenden påminner om Malmö. Traditionellt har det då varit ett starkt fäste för Socialdemokraterna. Men till skillnad från Malmö har den socialdemokratiska hegemonin brutits sedan 20 år tillbaka. Och det är självklart något som retar upp socialdemokraterna – både politiker, partifunktionärer och deras krympande väljarskara.
Till skillnad från socialdemokratiskt bidragsfokus tror man i Landskrona istället på individens styrka, egenskaper och vilja. Här gör man inte människor till offer som är beroende av det allmänna. Ett synsätt som hela den fria västvärlden är uppbyggt kring.
Att människor inser att de får ett bättre liv genom att klara sig själv och inte vara beroende av socialistiska allmosor, gör att sossarnas väljare blir allt färre. Man har helt enkelt synat bluffen.
Det här har lett till allt sämre argument från socialdemokraternas sida i Landskrona. Redan för 15 år sedan stod sosse-politiker på en stadsfestival med en toalettstol där barn uppmanades att spola ner figurer föreställande Reinfeldt och övriga partiledare inom Alliansen.
Det senaste lågvattenmärket (som fick oss att besöka staden var att anisokrona Socialdemokrater på sin Facebook-sida hävdar att snöröjningen i kommunen inte är solidarisk. En sosse hävdar bestämt i ett inlägg på Facebook att det skottas bättre och mer på gator och vägar som leder hem till Torkild.
Det är i sig ett ganska grovt påhopp där man utmålar en enskild politiker för detaljstyrning av den kommunala verksamheten. Skulle snöröjningen dessutom vara utförd på entreprenad så insinuerar ju den här stackars socialdemokraten att det är ett mutbrott.
Att en enskild person, dessutom kanske både lågutbildad och i värsta fall även svagbegåvad, kan yttra sig så här får man finna sig i. Alla röster har rätt att höras – oavsett hur dumma de är.
Men att man som parti tar upp detta, sprider det på sin Facebook-sida visar snarare på hur få och osakliga argument man har for sin egen politik.
När man dessutom spinner vidare på det och förstärker åsikten om att snöröjningen är osolidarisk med ytterligare ett inlägg på Facebook. Ja då bevisar man bara sin egen låga nivå och att man bara vänder sig till känslostyrda personer utan egen förmåga att tänka.
Det fanns en tid då många svenska städer bestod av icke tänkande medborgare som villigt lät sig gå och styras i de röda leden. I Landskrona blåstes den tiden bort 2006.
