Från alla håll på vänstersidan proklamerar man stenhårt för 6 timmars arbetsdag. Det är allt från fackföreningar, socialdemokrater och ut till yttersta vänstern.
6 timmars arbetsdag med bibehållen lön innebär några olika scenarion:
- Du har inte haft tillräckligt att göra så det blir inga problem att göra det du ska på kortare tid – ekonomiskt sett status quo.
- Du har redan upp över axlarna fullt att göra och måste således jobba över eller så måste man anställa fler. Ekonomiskt sett innebär detta en rejäl ökning av kostnadsmassan. Priserna kommer naturligtvis att öka och din arbetstidsminkning blir en reallönesänkning.
I sin iver att implementera detta så hänvisar de flesta på vänsterkanten till hur lyckat det är i Danmark.
Dock vill man inte kännas vid att den danska arbetsmarknaden skiljer sig ganska mycket från den svenska.
Särskilt när det gäller anställningstrygghet – i Danmark kan du mer eller mindre få gå på dagen.
Under det senaste halvåret har samtliga 6-timmars förespråkare vi haft kontakt med, valt att hävda att det är den danska modellen som är ett föredöme.
Det blir ju då tydligt att man accepterar det som Danskarna kallar ”flexicurity”. Att tryggheten ligger i att det är lika lätt att få ett jobb som det är att bli av med det.
Vad innebär det i praktiken ?
Förmodligen vill inte heller danskar bli av med sina jobb så man kommer att leverera det chefen önskar.
Om du får en deadline av chefen men säger att du behöver jobba lite längre för klara det, kommer du enkelt att få svaret: det finns fler som vill ha ditt jobb och gör det snabbare än du.
Chefen kan också byta ut dig väldigt lätt med en minimal uppsägningstid – oavsett hur länge du jobbat där.
I slutändan kommer detta så klart att leda till att du kommer hålla din deadline, men till viss del på obetald arbetstid för att kunna behålla jobbet.
Det är detta gratisarbete och otrygghet som vänstern förespråkar när man framhåller Danmark som föregångsland för 6b timmars arbetsdag.
Två timmar mindre arbete om dagen till samma peng låter ju så klart lockande, men man vill inte visa upp baksidan som finns i det system som framhålls.
Det är ett ytligt löfte som kommer att missgynna de svenskar som arbetar, medan det inte påverkar den som är bidragsförsörjda.
